#17 Synecdoche, New York (2008)
Charlie Kaufman hittar man flera gånger på min 20 i topp-lista över nollnolltalets bästa filmer, självklart är hans regidebut också med på ett hörn. Den många gånger, helt välförtjänt, geniförklarade manusförfattarens historier är skruvade, ofta med en internlogik som den i dina (eller i alla fall mina) mest vrickade drömmar. Synecdoche, New York har till och med kallats hans mest vrickade film hittills, och han tar onekligen det där Kaufmanska till helt nya nivåer: Rum förvandlas plötsligt till andra rum, människor representerar helt andra människor, tiden går inte riktigt i rätt takt.
Filmen, som handlar om ett teaterprojekt som helt spårar ur och äter upp regissörens liv utan att han själv ens är medveten om det, är inte helt o-ångestfylld att se – men väldigt, väldigt bra! Vissa hade våldsamma problem med att fatta filmens alla turer, men jag bestämde mig snabbt för att bara luta mig tillbaka och låta den skölja över mig. Funkade mycket bra. Testa!
/Emma Gray Munthe
Se filmen på Headweb






