#10 Irréversible (2002)

irreversible

Vincent Cassel och Monica Belucci var ett par i verkligheten när det begav sig, och spelade ett kärlekspar också i Gaspar Noés Irréversible. Filmen berättas baklänges, vilket vissa kritiker menade var ett krystat grepp för sakens skull. Det kan jag omöjligen hålla med om. Irréversible börjar miserabelt och slutar lyckligt – och just därför går man ut ur salongen dubbelt olycklig och nertryckt i sorgskorna. På ett bra sätt. Filmen kallades också, bland annat på grund av en utdragen och väldigt plågsam våldtäktsscen, för spekulativ, men jag tog den här filmen helhjärtat till mig. Vad många verkade glömma bort var att filmen också innehöll en av de finaste kärleksscener mellan två människor som någonsin filmats. Noé har sedan debuten gjort sig känd som en fransk enfant terrible, och på senare tid känns det kanske som om han gått vilse i meningslösa provokationer. Men ja, i den här filmen fanns det ingenting han misslyckades med.

/Emma Gray Munthe

Se filmen på Headweb.com

Skicka vidare:
  • Print this article!
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks
  • Twitter
  • Nu tyckte jag kanske iofs att även I stand alone var låtsasprovokativ, och hans senaste, Enter the void, VILLE vara provokativ men var mest bara sömnig och trött. Kortfilmen i Destricted kändes också rätt meningslös som just provokation - men att han FÖRSÖKTE tyckte jag kändes rätt uppenbart. Men om det råder det förstås delade meningar.
  • max
    "gått vilse i meningslösa provokationer." gjorde han väl isåfall snarare i kortfilmerna som kom innan I Stand Alone? Efter Irreversible har han gjort två kortfilmer till olika kompilationsfilmer, ingen av dom särskilt provocerande öht i mitt tycke, och en långfilm i år som jag ej sett men som inte heller verkar speciellt provocerande. Vad har jag missat?
blog comments powered by Disqus